IVF-behandling steg för steg

Vid IVF-behandling (provrörsbefruktning) får spermien befrukta ägget utanför kroppen. Den vetenskapliga benämningen är in-vitro-fertilisering, därav förkortningen IVF (in vitro = i glas och fertilisering = befruktning).

Metoden kan användas vid alla former av ofrivillig barnlöshet; kvinnlig, manlig och oförklarad infertilitet. I den naturliga cykeln utvecklas sällan mer än en äggblåsa som släpper ett ägg. De första IVF-behandlingarna gjordes i naturlig cykel, men numera görs hormonstimulering för att säkrare få ägg i utbyte och gärna fler än ett.

Hormonstimulering

Kvinnan behandlas med kroppsegna hormoner (FSH) som ska stimulera äggstockarna så att fler äggblåsor växer till för att få fram mogna ägg. Hormonet injiceras jämförbart med hur diabetiker ger sig insulin. Tekniken är enkel och lärs ut på kliniken. Utöver stimuleringshormon behövs ytterligare ett för att hindra för tidig frisättning av kroppens eget ägglossningshormon (LH).

Hormonstimulering inför IVF-behandlingen kan göras på två olika sätt:

Långt protokoll med förbehandling i form av nässpray (GnRH-agonist) ca 2 veckors tid innan injektionsbehandlingen påbörjas. Äggstockarna försätts i vilofas. Ett tillfälligt klimakterium kan sägas uppstå. De låga hormonnivåerna kan ge huvudvärk, humörsvängningar och trötthet. Andra symtom är ökad värmekänslighet och torra slemhinnor.

Vid det korta protokollet stimuleras äggstockarna utan föregående nedreglering. Hormonbehandlingen börjar i samband med mens och några dagar in i behandlingen ges det läkemedel (GnRH-antagonist) som reglerar kroppens signal för ägglossning. Behandlingstiden för det långa protokollet är 4-5 veckor och det korta 2 veckor.

Stimuleringen följs med ultraljud för att se om given dos hormon ger förväntat antal blåsor som växer. Dosen och behandlingstiden är individuell liksom antalet besök på kliniken. När äggblåsorna uppnått en tillräcklig storlek ges en injektion av ett läkemedel som förebereder den slutliga äggmognaden. Under den senare delen av hormonstimuleringen kan magen kännas spänd och öm med anledning av att äggstockarna är förstorade och att mer vätska samlats i kroppen.

Ägguttag

Dagen för ägguttag kommer ni till kliniken på morgonen. Vid behov kan kvinnan före ingreppet få en tablett så att hon känner sig avslappnad. Hon är vaken vid ägguttaget men får smärtstillande medel i armvecket och lokalbedövning i slidan. Att ta ut ägg ska inte behöva göra ont. Med hjälp av ultraljud via slidan, såsom vid kontrollerna under stimuleringstiden, ser läkaren de vätskefyllda blåsorna i äggstockarna. Med en tunn nål, kopplad till ultraljudsstaven, sugs vätskeinnehållet ut och undersöks i mikroskop av embryologen. Varje blåsa kan innehålla högst ett ägg, men ibland enbart vätska. Äggen läggs i en skål och placeras i värmeskåp med en miljö som eftersträvar att likna kroppens egen.

Mannen ska lämna spermaprov samma dag som äggen tas ut. Bor ni inom en timmas resa från vår klinik går det bra att lämna provet hemma och ta med till kliniken på morgonen. Om ni har längre resväg så har vi ett särskilt inrett s k herrum för ändamålet. Ibland kan det kännas alltför pressande att lämna spermaprov och då är det möjligt att frysa in spermier i förväg.

Angående analys av spermaprovet samt befruktning och odling var god se under rubriken IVF-laboratoriet.

Embryo transfer – embryoåterförande

Ett eller i undantagsfall två embryon väljs ut för återförande till livmodern. Återförandet sker på odlingsdag 2, 3 eller 5 beroende på vilken tidpunkt som bedöms ge paret bästa chans till graviditet. En fylld urinblåsa underlättar återförandet och ger en bättre ultraljudsbild. Läkaren för in en tunn kateter genom livmoderhalsen och embryot placeras i livmodern. Ingreppet är kortvarigt och ska inte vara obehagligt eller smärtsamt. Under perioden efter återförandet omvandlas de tömda äggblåsorna till gulkroppar som producerar gulekroppshormon (progesteron). Som stöd ges extra progesteron vilket påverkar livmoderslemhinnan så att den blir mer mottaglig för embryot. Många kvinnor oroar sig för att förlora embryot, men det ligger väl omslutet i livmodern oavsett rörelse eller ansträngning. Naturen bestämmer om embryot delar sig vidare och fäster vid livmoderslemhinnan.

Frysning av embryon

Om det finns övertaliga embryon av god kvalitet kan de frysförvaras. Enligt svensk lag kan embryona sparas i 5 år. De frysta embryona är parets gemensamma och inför ett återförande måste båda ge sitt godkännande.

Om kvinnan har regelbunden mens och ägglossning görs återförandet i naturlig menscykel. I de fall hon har oregelbunden cykel och saknar ägglossning ges hormonellt stöd.

Graviditet

Tiden från behandling till graviditetstest beskriver de flesta som lång och ibland påfrestande. Följ klinikens anvisning om tidpunkt för testet och meddela resultatet. Tre veckor efter ett positivt test görs en första ultraljudsundersökning. Vid denna tidpunkt är det oftast möjligt att se om det finns en hinnsäck med foster i livmodern.

Om behandlingen inte leder till graviditet följs paret upp individuellt för att bestämma nästa steg.