Avbruten behandling samt risker och biverkningar

Avbruten behandling

Det händer att en stimulering får avbrytas. Om antalet utvecklade äggblåsor är för få kan det vara bättre att bryta hormonstimuleringen. Er läkare gör en medicinsk bedömning om en dosförändring kan ge ett bättre svar eller ej.

En annan anledning kan vara att en given dos hormon ger alldeles för många äggblåsor som växer. Finns risk för utveckling av överstimulering kan behandlingen avbrytas och återupptas längre fram med en lägre dos.

I vissa fall fullföljs behandlingen med sänkning av hormondosen, ägguttag och befruktning. Mår patienten bra kan ett färskt embryo återföras i den aktuella cykeln, annars fryses de embryon som är av god kvalitet för att kunna återföras när överstimuleringssymtomen lagt sig.

Det är sällsynt att ägguttaget inte ger några ägg i utbyte. Någon gång händer att inget ägg befruktas eller att äggen inte delar sig vidare. När utfallet inte blir som förväntat samtalar ni med er läkare angående tänkbar orsak till det inträffade och möjlighet till nya behandlingsförsök.

Om ni av någon anledning själva vill avbryta er behandling, kontakta oss för diskussion hur det bäst ska göras.

Risker och biverkningar

Kvinnan

Överstimulering (OHSS – Ovarian Hyperstimulation Syndrome) inträffar hos 1-2 % i samband med provrörsbefruktning. En given dos hormon ger tillväxt av för många äggblåsor, buken svullnar, det gör ont och kan kännas tungt att andas. Ibland kan behandlingen behöva brytas innan äggen tas ut men oftast kommer inte symtomen förrän efter återförandet. Åtgärderna vid överstimulering varierar med svårighetsgraden. Oftast räcker vila och polikliniska kontroller, men ibland krävs vård på sjukhus. En graviditet påverkas inte negativt.

Med den kortare hormonstimuleringen (antagonistschema) har risken för OHSS minskat ytterligare.

Bra att veta:

  • Missfall är inte vanligare efter assisterad befruktning än vid normal befruktning.
  • Utomkvedshavandeskap (extrauterin graviditet) inträffar i sällsynta fall efter IVF. Embryot som placerats i livmodern vandrar ut i äggledaren och fäster. Symtomen vid en graviditet som växer utanför livmodern är blödning och smärta.
  • Infektion i äggstocken efter ägguttag är mycket ovanligt, men viktigt att upptäcka och behandla med antibiotika.
  • Risker att på lång sikt att drabbas av cancer efter hormonbehandlingen har studier hittills inte visat.

Mannen

Blödning eller infektion efter uttag av spermier med nål från bitestikel eller testikel är sällsynt.

Kirurgiskt ingrepp med spermieuttag från bitestikel eller testikel kan göras upprepade gånger utan försämrad spermiekvalitet.

Barnet

Både i Sverige och internationellt har stora uppföljningsstudier gjort på barn födda efter provrörsbefruktning (både IVF och ICSI). Man anser att metoden i sig inte innebär några ökade hälsorisker för barnen. Förtidsbörd (prematuritet) och låg födelsevikt har påvisats i några stora undersökningar. En graviditet är normalt 40 veckor och förtidsbörd innebär att barnet föds före 37:e veckan. Ett barn som föds före 37:e graviditetsveckan och har låg födelsevikt löper ökad risk för skador. Förtidsbörd är vanligare vid tvillinggraviditet, men eftersom man numera oftast återför ett embryo och inte två, är risken för tvillingar minskad och därmed även risken för prematur födsel.

Missbildningar förekommer i viss frekvens såväl efter naturlig befruktning som efter provrörsbefruktning och andra former av assisterad befruktning. I en stor svensk uppföljning av 16000 barn födda efter provrörsbefruktning mellan åren 1982-2002 hade 5 av 100 barn någon missbildning registrerad. Efter naturlig befruktning hade 4 av 100 barn någon missbildning registrerad. Man anser idag att det finns en liten ökad risk för missbildningar efter provrörsbefruktning. Sannolikt har denna mycket begränsade riskökning med andra faktorer att göra än själva IVF behandlingen, t.ex. infertiliteten som sådan.