IVF-behandling (provrörsbefruktning) steg för steg

 

Vad är provrörsbefruktning?

Vid IVF-behandling (provrörsbefruktning) låter man spermien befrukta ägget utanför kroppen. Den vetenskapliga benämningen är in-vitro-fertilisering, därav förkortningen IVF (in vitro = i glas och fertilisering = befruktning). Utöver forkortningen IVF används ofta uttrycken assisterad befruktning eller provrörsbefruktning.

Metoden används vid alla former av infertilitet; kvinnlig, manlig och oförklarad ofruktsamhet. Vid IVF stimuleras kvinnan först med hormoner för att flera ägg ska mogna. Äggen tas ut från kvinnans äggstockar genom att läkaren under ledning av ultraljud för in en tunn nål i äggstocken via slidan. Mannens spermaprov prepareras. Rörliga spermier och ägg förs samman i en odlingsskål så att befruktning kan ske. Efter 2-6 dagar återförs ett eller två befruktade ägg till livmodern.

När fungerar provrörsbefruktning?

Ärftliga förutsättningar och kvinnans ålder är faktorer som kan avgöra om en assisterad befruktning skall lyckas. Många samspelande faktorer har betydelse för att en IVF-behandling ska leda till graviditet. Äggreserven är de antalen äggfolliklar en kvinna har i sina äggstockar, vilka kan utvecklas till fruktsamma ägg vid ägglossning. Äggreserven kan skilja sig stort mellan olika kvinnor och beror på ålder och individuella förutsättningar. Majoriteten av kvinnor har en tillräcklig äggreserv fram till 30-årsåldern. Generellt sett ser man att äggreserven hos kvinnor börjar att avta efter 30-årsåldern.

Läkaren och paret överväger tillsammans om en medicinsk behandling är lämplig. För att skapa en uppfattning om parets chanser att genomföra en lyckad provrörsbefruktning kan kvinnans äggreserv mätas genom hormonprover, och en ultraljudsundersökning görs för att få en bedömning av kvinnans äggreserv. Dessa prover kan ge en uppfattning om paret har en bra chans att bli gravida.

Antalet rörliga spermier hos mannen har stor betydelse för chansen till befruktning vid ett vanligt samlag, och många rörliga spermier ökar chanserna för graviditet via assisterad befruktning. Vid assisterad befruktning placeras spermierna nära äggen i en skål och är spermierna mindre rörliga så gör vi ICSI, mikroinjektion.

När skall man undvika provrörsbefruktning?

Ärftliga faktorer, rökning, operationer av äggstockarna, behandling med cellgifter eller strålbehandling kan även hos yngre kvinnor påverka äggreserven för att en provrörsbefruktning skall lyckas. Ultraljudsundersökning av äggstockarna och hormonanalyser kan avgöra om äggreserven är så pass nedsatt att det inte är någon mening med att försöka.

Hur stor chans är det att lyckas?

Om inga befruktningshinder finns är den naturliga graviditetschansen ungefär 30% per cykel. Graviditetschanserna upp till 55% beroende på ålder och livsstilsfaktorer. Kvinnans ålder och spermiernas kvalitet är avgörande). Av dessa graviditeter från provrörsbefruktning leder 75-80% till fullgångna graviditeter och förlossning.

 

Här följer en beskrivning av behandlingsprocessen vid provrörsbefruktning.

Hormonstimulering

Under IVF-behandling behandlas kvinnan med kroppsegna hormoner som gör att äggstockarna producerar fler ägg än under en vanlig menscykel. Det finns i huvudsak två olika sätt att göra IVF-behandlingen på:

Den s k ”korta metoden” innebär att man börjar med injektioner på blödningens 2-3 dag och sedan lägger till ytterligare en typ av injektion efter några dagar. Den andra typen av injektion behövs för att hindra äggen från att lossna spontant innan det är dags för ägguttag. Den korta metoden (antagonist-behandling) ger få biverkningar och är enkel och smidig.

Den andra metoden att förhindra ägglossning är den s k ”nedreglerings-metoden”  då kvinnan använder nässpray i ungefär två veckors tid innan injektionsbehandlingen påbörjas. Metoden är väl beprövad men kan för vissa kvinnor ge besvär med svettningar, sömnsvårigheter och humörsvängningar under en kort period. De här effekterna är en helt naturlig effekt av nedregleringen och inte farliga, men kan för en del kvinnor vara besvärliga.

Äggstocksreserv

För att kunna välja rätt dos hormon för varje enskild kvinna görs ofta en utredning av ovarialreserven, dvs antalet omogna ägg som finns i äggstockarna. På så sätt kan läkaren få en uppfattning om vad som kan förväntas från en enskild patients äggstockar vid stimulering och det är lättare att dosera medicinen rätt.

Stimulering av ägglossningssignalen

Med hjälp av en enstaka injektion som innehåller ett liknande hormon som det kroppen använder för att stimulera ägglossningen kan läkaren bestämma tidpunkt för ägglossning och därmed ägguttag. Det tar nämligen ungefär 38 timmar efter ägglossningsinjektionen till dess ägglossningen inträffar. Det är mycket viktigt för paret att passa den ordinerade injektionstiden inom 15 min. Om tiden inte hålls riskerar man för tidig eller för sen ägglossning vilket försvårar eller omöjliggör äggplockningen.

Ägguttag

När äggblåsorna har mognat, vanligtvis efter 8-14 dagars injektionsbehandling, hämtas de ut från äggstockarna. Detta sker som ett ingrepp från slidan under ultraljudsledning. I lokalbedövning punkteras äggblåsorna och vätskan sugs ut med en tunn nål. Embryologen ser och tar tillvara på varje enskilt ägg. Ingreppet tar ca 15 min och går lätt för de allra flesta.

Efter ägguttag fylls ofta äggblåsorna återigen med vätska och kvinnan kan känna att buksvullnaden återkommer som en ömhet i magen under 1-2 dygn efter ägguttag. Man kan också ha en liten blödning från slidan efter ägguttag. Denna upphör spontant och är inte farlig.

Äggpreparation

När läkaren suger ut vätskan i äggblåsorna under ägguttag följer ägget oftast med och en embryolog söker omedelbart i mikroskop efter äggen för att omhänderta dem. De överförs så snart som möjligt till odlingsskåp där de får vila inför befruktningen. Paret kan under ägguttagsproceduren följa embryologens arbete i mikroskopet genom en till mikroskopet kopplad videokamera.

Spermier

Samma dag som kvinnan får lämna ägg ska mannen lämna spermier. Bor ni inom en timma från vår klinik går det bra att lämna provet hemma och ta med sig till kliniken på morgonen. Om ni har längre resväg eller av andra skäl väljer att lämna provet hos oss så har vi särskilt inredda s k herrum för ändamålet.

När spermaprovet kommer till labbet analyseras det och omhändertas av våra embryologer. Man preparerar spermaprovet så att det blir ett koncentrat av de bäst simmande spermierna och dessa används sedan vid befruktningen.

En liten grupp män har inte spermier i sädesvätskan utan behöver hjälp med kirurgisk spermieuthämtning för att provrörsbefruktning ska kunna ske. Läs mer om PESA/TESE och TESA under fertilitetsutredning.

Befruktning

Ägg och spermier omhändertas på labbet och några timmar senare sker befruktning. Om spermaprovet är helt normalt tillsätts spermier till varje ägg som får tränga in i ägget av egen kraft. Om spermierna har nedsatt simförmåga eller finns i lågt antal görs s k mikroinjektion (ICSI) då en enskild spermie injiceras i varje ägg med hjälp av en mikropipett. Spermierna väljs ut på basen av normalt utseende, storlek och rörlighet.

På morgonen efter befruktning kontrollerar embryologen i mikroskåp att äggen har blivit befruktade. Man kan inte räkna med att alla ägg ska bli normalt befruktade oavsett vilken fertiliseringsmetod som används. Ett ägg som är normalt befruktat uppvisar två kärnor – den ena innehåller anlag från ägget och den andra anlag från spermierna. Lite senare sammansmälter kärnorna och celldelningen kan börja. Ett ägg som delat sig kallas embryo. Hur de tidiga celldelningarna sker har stor betydelse för bedömning av möjligheten för fortsatt utveckling och graviditet.

Gravid från provrörsbefruktning

Gravid genom IVF/provrörsbefruktning

Delning

Efter två dygn har ett embryo optimalt fyra celler och efter tre dygn åtta celler. När ett embryo odlas till dag 5 eller 6 kan det utvecklas till en  s k blastocyst med fler än 100 celler.

Vi kan inte alltid med säkerhet skilja på ett embryo med god eller dålig prognos till graviditet bara genom att titta på det. Finns det ett stort antal embryon två dagar efter befruktning kan det därför vara svårt att välja ut det allra bästa embryot för återföring. I det läget kan läkaren och embryologen välja att långtidsodla embryona för att öka möjligheten att välja rätt embryo och på så sätt öka graviditetsmöjligheten i den aktuella behandlingen.

Ofta befruktas och utvecklas flera ägg av god kvalitet. Eftersom man i normalfallet bara återför ett embryo åt gången är det värdefullt att kunna frysa ner övertaliga embryon. Dessa används om det färska embryot inte implanteras eller om man vill försöka få fler barn vid ett senare tillfälle.

Vid vitrifikation sker nedfrysningen av embryot som ligger i en droppe frysskyddslösning ultrasnabbt vilket minimerar risken för iskristallbildning. Med vitrifikation har vi kunnat erhålla mycket fin embryoöverlevnad av blastocyster och får efter upptining graviditetsresultat som i det närmaste är desamma som vid färskt återförande.

I Sverige får idag embryon hållas nedfrysta i max fem år.

Embryo transfer – embryoåterföring

Efter 2-6 dagar görs återföringen. Embryoåterföring går i normalfallet snabbt och helt smärtfritt. Känslan påminner om att lämna cellprov vilket de flesta kvinnor gjort. En hållare placeras i slidan så att man kan se mynningen till livmodern och man överför sedan embryot i en mjuk kateter genom livmoderöppningen upp i livmoderhålan. Överföringen tar endast några minuter.

I samband med embryoåterförandet får paret själva identifiera sin skål och också se det embryo/embryon som ska överföras.

Många tror att livmodern är som på bilder i skolböcker där livmoderhålan ser ut som en öppen hålighet där man lägger in embryon som ligger och ”skramlar” innan de fäster. I verkliga livet består livmoderhålan av två skikt som ligger tätt tillsammans utan någon hålighet. Dessa skikt består av luddig vävnad som närmast påminner om tjock sammet och embryot som placeras där är stort som ett dammkorn. Ett embryo trillar därför inte ut när man reser på sig eller rör sig!

Efter embryoåterföringen

Efter att embryot återförts till livmodern börjar en tid som präglas av väntan och förhoppningar. Graviditetstest görs normalt ca tre veckor efter embryoåterförandet och först då vet paret om en graviditet har inträffat eller ej.

Om testet är positivt  följs det upp med ett ultraljud på kliniken efter ytterligare ett par veckor för att se att det är en normal graviditet. Paret kan leva som vanligt under denna tid och sjukskrivning är sällan nödvändig. Fertilitetscentrum finns för ert stöd under denna period per telefon. Därefter övergår man till mödravårdcentralen.

Om ingen graviditet uppnås gör man en individuell uppföljning av paret för att bestämma nästa steg.

Stödsamtal som en del av behandlingen

Det är en stor sorg för många par att inte kunna få barn på naturlig väg. När man sedan söker hjälp visar det sig ibland att sorgen och krisen ökar och det blir tungt att klara av det på egen hand. På Fertilitetscentrum Stockholm erbjuder vi stödsamtal efter önskemål som en del av behandlingen.